Social- och hälsovårdsreformen

Vad medför reformen?

Med reformen övergår bland annat följande uppgifter till välfärdsområdet:

  • tjänsterna inom öppenvården, som hälsocentralens mottagningar och rådgivningsverksamhet
  • sjukhustjänsterna
  • mun- och tandvården
  • tjänsterna inom socialvården som social handledning och social rehabilitering
  • mentalvårds- och missbrukartjänsterna
  • barnskyddet
  • tjänsterna för personer med funktionsnedsättning
  • boendeservicen för äldre
  • hemvården
  • räddningstjänsterna

Vilka är de största fördelarna med reformen?

  • Reformen ger en ram för nya, bättre tjänster – de folkvalda beslutsfattarna och ledningen har en viktig roll – demokrati och självstyrelse!
  • Stabiliserar kommunernas ekonomi.
  • Möjliggör ekonomiskt hållbarare och för människorna bättre tjänster.
  • Ger kostnadseffekter, dvs. med samma pengar kan det åstadkommas mera gott.
  • Skapar likställdhet.
  • Bidrar till att säkerställa tillgången på personal och personalens välbefinnande.
  • Förenklar hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Tidsplan för välfärdsområdesval

  • kampanjtiden enligt lagen om kandidaters valfinansiering börjar 23.7.2021
  • invånarantalet i välfärdsområdet 31.8.2021 bestämmer välfärdsområdesfullmäktiges storlek
  • uppgifterna plockas till rösträttsregistret  (vem är röstberättigad i vilket välfärdsområde) 3.12.2021
  • kandidatansökningar ska lämnas in till välfärdsområdesvalnämnden senast 14.12.2021 före kl. 16
  • välfärdsområdesvalnämnderna fastställer kandidatuppställningen (inklusive kandidatnumren) 23.12.2021
  • rösträttsregistret vinner laga kraft 11.1.2022
  • anmälan till hemmaröstning är öppen till 11.1.2022 kl. 16
  • förhandsröstning i Finland 12–18.1.2022
  • förhandsröstning utomlands 12–15.1.2022
  • Valdag söndagen 23.1.2022
  • välfärdsområdesvalnämnderna fastställer resultatet i välfärdsområdesvalet 26.1.2022
  • fullmäktige inleder sitt arbete 1.3.2022


Mer valinformation på  webbsidan vaalit.fi >>

 

Centerns program för välfärdsområdesvalet

Vi stärker närservicen!

Välfärdsområdesvalet är ett vägval för Finland om social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna, som är så viktiga för oss alla. Det är dags att bygga ett mer jämlikt Finland.

Centerns lösning för att stärka närservicen vilar på tre hörnstenar.

  1.  Minst en social- och hälsovårdsstation i varje kommun.
  2. En bättre arbetsplats och vardag för personalen.
  3. Med en enda kontakt vård i rätt tid.

Centerns alternativ

Tryggar närservicen

Varje kommun ska ha minst en social- och hälsovårdsstation där människorna får närservicen snabbt och enkelt. Verksamhetsställenas tjänster kan variera beroende på behoven i området. Inom hälsovården är närservicen ett viktigt sätt att avveckla vårdköer och förhindra att sådana uppstår. Alla äldre i Finland får människovärdig och högklassig vård i sitt eget område oavsett var de bor, på ett vårdhem eller hemma.

Främjar hälsa och välfärd

Tjänsterna stöder välfärden. Välfärdsområdet bär ett samlat ansvar för de tjänster som främjar människornas hälsa och välfärd i samarbete med kommunerna, företagen i branschen och tredje sektorn. Det är viktigt att alla tar ansvar för sitt eget och sina närståendes välfärd i god tid för att förebygga eventuella sjukdomar.

Sammanför social-, hälso- och räddningstjänsterna

Den prehospitala akutsjukvården och räddningsväsendet ska samarbeta sömlöst och flexibelt. Reformen ska trygga avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar. Inte en enda brandstation får avvecklas.

Förbättrar tillgången på personal och personalens arbetshälsa

Arbetsförhållandena, ledarskapet och möjligheten att påverka sitt arbete förbättrar personalens arbetsförmåga och arbetshälsa och branschens attraktionskraft. Tillgången på läkare, sjukskötare och andra yrkespersoner inom social- och hälsovården förbättras med möjligheten till teamarbete, avancemang och utbildning i arbetet samt genom att alla får delta i utvecklingen av sin egen arbetsvardag. Digitaliseringen underlättar arbetet och ersätter rutinuppgifter.

Utvecklar och bygger framtiden

Hälsotekniken erbjuder nya arbetssätt även inom social- och hälsovården. Digitaliseringen och mobila tjänster ökar möjligheterna till service på allt närmare håll, till och med hemma i soffan. Vård-, säkerhets- och omsorgstjänster som tillhandahålls i hemmet stöder möjligheterna att bo kvar hemma längre. Välfärdsområdet erbjuder en referensplattform för social- och hälsosektorns företag.

Förenklar administrationen och stabiliserar de offentliga finanserna

Ansvaret för tjänsterna övergår från dagens 200 social- och hälsovårdsorganisationer till 21 välfärdsområden och Helsingfors stad. De beslutsfattare vi nu väljer beslutar om utvecklingen av tjänsterna för människornas bästa i varje område så att tjänster även finns i små och avlägsna kommuner. Reformen kan dämpa kostnadsökningen. Verkningsfulla tjänster sparar pengar. Därför dämpas kostnadstrycket bäst med satsningar på närservice, snabb tillgång till tjänsterna och förebyggande av sjukdomar.

Är det första steget mot ett genuint landskapens Finland

Centerns mål är införandet av en genuin och mer omfattande demokratisk landskapsförvaltning så fort som möjligt. Makt ska flyttas från ministerier och övrig statsförvaltning närmare finländarna.

En social- och hälsovårdsstation i varje kommun

Centern lovar att tjänsterna efter social- och hälsovårdsreformen produceras med människan i fokus och nära dem som behöver tjänsterna. Tjänsterna skapar arbetstillfällen och påverkar livskraften i alla regioner.

För vissa kan det vara lockande att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna för att spara pengar. I stället för att centralisera främjar Centern sammanhållna välfärdsområden och landskap som utgår från människornas behov. När man beräknar kostnader bör man även beakta kundernas kostnader.

I varje kommun ska det finnas minst en social- och hälsovårdsstation där människorna får närservice. Tjänsterna ska finnas tillgängliga i alla större tätorter och stadsdelar. Alla ska kunna lita på att få hjälp när den behövs.

Inom hälsovården är närservicen ett viktigt sätt att avveckla vårdköer och förhindra att sådana uppstår. I synnerhet coronapandemin ledde till att många kontroller på barnrådgivningen och inom tandvården blev ogjorda. Likaså avbokades operationer och mottagningstider som inte var brådskande. Servicekedjorna måste byggas upp så att en sådan vårdskuld inte kan uppkomma på nytt inom vården. Tillsammans säkerställer social- och hälsovårdsreformen och vårdgarantin att kunden framöver får tillgång till icke-brådskande vård inom en vecka och så nära hemmet som möjligt.

Kundens vårdbehov fastställs vid det första besöket eller den första kontakten och enligt det ska kunden få vård i rätt tid. Vårdkedjan ska fungera allt från primärvården till den specialiserade sjukvården utan att glömma socialvården. Det är bra för både människan och samhället. Samarbetet mellan de olika sektorerna ska vara smidigt och mångriktat. Kunden behöver inte längre vända sig till olika organisationer, utan en kontakt räcker.

För att trygga närservicen behövs nya verksamhetssätt och utveckling. Flexiblare öppettider inom social- och hälsovården, kvälls- och veckoslutsmottagningar och digitala tjänster gör tjänsterna tillgängliga för alla.

Alla äldre i Finland får människovärdig och högklassig vård i sitt eget område oavsett var de bor, på ett vårdhem eller hemma. Nya boendeformer mellan hemmaboende och institutionellt boende behöver utvecklas för äldre som närservice. Till exempel familjevård och stödboende har gett goda erfarenheter. Alla äldre bör garanteras minst en varm måltid om dagen. Maten ska vara mångsidig och hälsosam och närodlad alltid då det är möjligt.

Ett företagarvänligt landskap är framgångsrikt och sprider livskraft till invånare och företag. Centern understöder social- och hälsovårdsföretagarnas roll i serviceproduktionen. Privata serviceproducenter bidrar till att avveckla vårdköerna och är effektiva sparringpartner för de offentliga tjänsterna.

Privata och offentligt ägda företag samt tredje sektorn kompletterar den offentliga sektorns tjänster med hjälp av till exempel servicesedlar och personlig budget. Det här gör det möjligt även för små och medelstora företag och organisationer inom vård och omsorg att vid sidan av de större erbjuda tjänster på lika villkor.

En planmässig utveckling av upphandlingen är välfärdsområdets och företagarnas gemensamma arbete för det egna landskapets, dess invånares och företagares bästa. I alla upphandlingar ska det gå att köpa lokalt och beakta den lokala företagsverksamheten. Välfärdsområdena ska upphandla mat med tonvikt på inhemsk närproduktion.

Samarbetet mellan den prehospitala akutsjukvården och räddningsväsendet samt polisen och gränsbevakningen ska vara sömlöst. På det sättet förbättras säkerheten, tryggas tjänsterna och hålls svarstiderna rimliga även i glesbebyggda och mer avlägsna områden. Reformen ska trygga avtalsbrandkårernas existens och verksamhetsförutsättningar. Avtalsbrandkårerna är en viktig del av den inre säkerheten och räddningsväsendets organisering.

Människorna har även framöver frihet att välja. Kunden kan välja sin social- och hälsovårdsstation allt mer flexibelt inom sitt välfärdsområde till exempel så att den ligger bättre i förhållande till arbets- och studieplatsen. Inom den specialiserade sjukvården finns samma möjlighet som tidigare att tillsammans med den behandlande läkaren välja vårdplats var som helst i Finland.

Den mest krävande specialiserade sjukvården samlas i tillräckligt stora enheter för att garantera god kvalitet och personal med särskild kompetens.

Reformen ska garantera språklig jämlikhet i tjänsterna och förvaltningen på finska, svenska och de olika samiska språken.

Smidigt samarbete för att främja hälsa och välfärd

Människorna ska ha möjlighet att främja sin och sina närståendes välfärd. Närservicens uppgift är att stödja detta. Organisationerna i tredje sektorn har en viktig roll för att främja människors välfärd och ge kamratstöd.

Förebyggande åtgärder förbättrar människornas livskvalitet. De är också bra för samhället.

Satsningar på förebyggande arbete, välfungerande och enkelt tillgänglig primärvård och socialtjänster skjuter upp behovet av tyngre tjänster till en senare tidpunkt eller förhindrar helt att behovet uppstår.

Social- och hälsovårdstjänster för barn, unga och familjer ska erbjudas även i samband med kommunens bildningstjänster. Tjänsterna ska finnas tillgängliga hemma, i småbarnspedagogiken och skolan. Tidigt stöd i rätt tid samt starka tjänster som tillhandahålls i hemmet och familjearbetet minskar behovet av barnskydd och särskilda tjänster. Barnfamiljerna ska vid behov få konkret hjälp i vardagen till exempel med hjälp av servicesedlar.

Välfärdsområdena och kommunerna skapar möjligheter att främja välfärden i samarbete med företag, organisationer och församlingar. För Centern är det viktigt att också invånarna, företagen och olika grupper har möjlighet att påverka och delta i arbetet för bättre välfärd och säkerhet.

Personalen med i utvecklingen av arbetsgemenskaperna

Hälso-, sjuk- och socialvården samt räddningsväsendet har en ständigt växande efterfrågan på yrkeskunnig personal. Det är viktigt att tillsammans med kommunerna se till att branschen är attraktiv och håller kvar människorna. Utbildning som täcker hela landet, konkurrenskraftig lön och goda arbetsförhållanden samt incitament är välfungerande medel. Vi behöver även utländsk arbetskraft för att säkerställa att vi har tillräcklig personal i social- och hälsovården.

Social- och hälsovården ska ha en god personalpolitik och förvaltning samt öppen dialog och samarbete. Det är berättigat att kräva bättre ledarskap. På det sättet främjas de anställdas välfärd. Det behövs kontinuerlig utbildning, kompetensutveckling och handledning. Centern arbetar för att välfärdsområdena ska vara familjevänliga och flexibla arbetsplatser som beaktar personalens olika livssituationer.

Vi lovar ytterligare satsningar på anhörigvården. För att anhörigvårdarna ska kunna ta ut de lediga dagar de har rätt till ska den anhöriga som vårdas erbjudas en trygg vårdare eller plats inom avlösarservicen. Familjevården ska utvecklas för att kunna anlitas som avlösarservice i allt större omfattning. Familjevård kan ordnas antingen hemma hos familjevårdaren eller i vårdtagarens hem.

Tekniska lösningar underlättar organiseringen av tjänster

Vetenskap, teknologi och digitalisering skapar nya möjligheter att producera och tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster. Forskningsdata och praktiska erfarenheter måste utnyttjas för att främja tillgången och tillgängligheten inom vård och omsorg.

Tjänsterna är inte alltid bundna till tid och plats. Utöver de traditionella fysiska tjänsterna bör produktionen av tjänster mångsidigt dra nytta av ny teknik. Också mobila tjänster som är tillgängliga hos eller nära kunden utvecklas.

Den multilokala livsstilen blir allt vanligare. När tjänsterna planeras är det viktigt att beakta att människor lever på olika platser. Social- och hälsovårdstjänsterna ska kunna utnyttjas allt mer flexibelt.

I hela landet och i alla välfärdsområden behöver patientdatasystemen utvecklas så att de fungerar allt bättre ihop. Det förbättrar kontinuiteten i vården och patientsäkerheten och är till hjälp för att rikta resurserna så att de kommer till människornas nytta.

Framtidens social- och hälsovårdstjänster formas i samarbete mellan företag och organisationer. Servicedesign eller ny användning av teknik och kunskap kräver för att lyckas möjlighet att implementera innovationer i praktiken. Välfärdsområdena erbjuder aktörerna inom social- och hälsovården en referensplattform att verka på.

Lättare förvaltning förbättrar tjänsterna och stärker ekonomin

Med de nya välfärdsområdena förenklas och demokratiseras förvaltningen av social- och hälsovårdstjänsterna samtidigt som den blir mer transparent. De nuvarande 200 social- och hälsovårdsorganisationernas ansvar flyttas över till 21 områden och Helsingfors stad.

Ordnandet och finansieringen av tjänsterna går hand i hand i hela välfärdsområdet. Det här minskar risken för att människor skickas än hit, än dit och kostnaderna överförs på någon annan. Verkningsfulla tjänster sparar pengar. Därför dämpas kostnadstrycket bäst med satsningar på närservice, snabb tillgång till tjänsterna och förebyggande åtgärder.

Kommunerna och välfärdsområdena har olika uppgifter som kompletterar varandra. De är varandras partner, parallella och jämbördiga aktörer. Välfärdsområdet och kommunerna måste samarbeta i synnerhet inom tjänsterna för barn och unga och för att främja hälsa och välfärd. Mellan välfärdsområdena behövs mer samarbete och arbetsfördelning än tidigare.

När tjänsterna ordnas bör små och avlägsna kommuners beslutanderätt tryggas för att undvika att närservicen koncentreras till de stora bostadscentren. Regional jämlikhet inom välfärdsområdet och kommunerna tryggas till exempel genom att förutsätta kvalificerad majoritet med två tredjedelar i beslut som gäller servicenätet. I beredningen och besluten om olika frågor används nämnder och andra organ. På det sättet garanteras bredare demokrati och delaktighet för människorna.

Social- och hälsovårdsreformen påverkar väsentligt kommunens framtida uppgifter och ekonomi. Staten ska trygga välfärdsområdet tillräckliga resurser för att ordna tjänsterna. Reformen får inte leda till att kommunerna får ekonomiska svårigheter och att det uppstår orimliga merkostnader för människorna.

Välfärdsområdena bör överta ansvaret för de nuvarande serviceanordnarnas fastigheter med långa avtal, inte enbart för en skyddstid på tre år. Fastigheterna kan inte lämnas kvar i kommunernas balansräkningar mot deras vilja. Kommunerna måste få ett adekvat pris för fastigheterna, minst en ersättning motsvarande deras värde i balansräkningen.

Det här är bara början – landskapens beslutanderätt stärks och utvidgas

I en så här stor reform gäller det att gå framåt ett steg i taget. I det första steget flyttas social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet till välfärdsområdena.

I framtiden måste landskapets uppgifter utvidgas. Centerns mål är en genuin och självständig landskapsförvaltning som införs så snart som möjligt och där landskapen ges omfattande beslutanderätt i ärenden som gäller dem själva. Människorna i landskapet ska kunna delta i beslut som gäller deras egna angelägenheter.

Därför ska makt flyttas från ministerierna och annan statsförvaltning närmare människorna i frågor där en sektorsövergripande demokratisk styrning ger ett mervärde. Det här är uppgifter som är förknippade med prövningsrätt. Högsta beslutsfattande organ i landskapet är landskapsfullmäktige som valts genom direkt folkval.

De nuvarande landskapsförbundens uppgifter flyttas till landskapen, dvs. regionutvecklingsuppgifterna, intressebevakningen, landskapsplanläggningen och uppgifter för att främja näringar och företagsverksamhet inom statsförvaltningens områden. Utvecklingen av transportsektorn och miljöskyddet är frågor som man bör kunna besluta om i kommunerna och landskapen utifrån områdets behov och åsikter.

Landskapen är olika. Lokalt vet man bäst hur det är. Lagstiftningen måste lämna rum för flexibilitet att ordna tjänsterna på ett sätt som är ändamålsenligt för områdena. Landskapen ska kunna tillämpa lagstiftningen i lokala ärenden som gäller dem själva utan diktat från ministerier och annan central förvaltning. Ålands självstyrande landskap har trots dess särskilda ställning mycket vi kan lära av när vi skapar landskapsförvaltningen i fasta Finland och stärker landskapens särdrag och identitet.

Införandet av landskapsbeskattning bedöms när landskapens uppgiftsfält utvidgas. En ökning av uppgifterna för de framtida landskapen får inte minska kommunernas uppgifter mot deras vilja. Om landskapsbeskattning införs får beskattningens totala nivå inte stiga. Om landskapsskatten genomförs är den så liten att den inte utjämnar skillnaderna mellan områdena.

EtusivuAluevaalitVälfärdsområdesvalet 2022